Blandat...

Kris Och Sorg

Sorg

Att sörja är en naturlig del av livet. Det måste få ta sin tid, och det är viktigt att man tillåter sig att sörja och vara ledsen. Sorg är de känslor och tankar som kan komma när man har förlorat någon som stått en nära, när man förlorat något viktigt, eller när man råkar ut för något som förändrar livet på ett genomgripande sätt.

De flesta av oss har starka band till personer och saker omkring oss. När vi förlorar någon eller något som betyder mycket för oss bryts en relation och det blir tomt. Att sörja är naturligt, och de flesta människor sörjer vid olika tidpunkter i livet.

Att sörja kan hjälpa oss att förstå vad som hänt och ge utlopp för tankar och för känslor. Det hjälper till att bearbeta en förlust eller förändring så att de smärtsamma känslorna och minnena undan för undan tar mindre plats.


Man kan sörja på olika sätt. Samtidigt finns det känslor och reaktioner som många går igenom när de drabbas av sorg, även om det känns olika mycket och tar olika lång tid.

Sorg kan utlösas av olika saker

Man kan drabbas av sorg när någon som står nära en dör, eller när ett älskat husdjur dör. Man sörjer när någon man tycker om flyttar långt bort eller när det tar slut med den man är ihop med. Man kan också känna sorg om föräldrarna skiljer sig, om man måste flytta, eller när man slutar skolan och inte kommer att träffa sina klasskamrater på samma sätt som tidigare. Om man blir utsatt för ett övergrepp eller råkar ut för en olycka och skadar sig allvarligt kan man efteråt känna sorg på grund av att man inte känner sig lika trygg som tidigare, eller inte längre är lika frisk som tidigare. De flesta förluster och händelser som förändrar livet mycket kan göra att man drabbas av sorg. 

Alla sörjer olika

En del människor gråter mycket när de har sorg, andra gråter inte alls. En del vill prata mycket om det som hänt, andra vill sörja för sig själva. Det finns inget rätt eller fel. Samma person sörjer också på olika sätt vid olika tidpunkter och i olika personers sällskap. Man kan också sörja olika beroende på vad som orsakat sorgen och hur man upplever det som hänt.

Sorg kan visa sig på olika sätt

Sorg visar sig inte bara genom att man blir ledsen och gråter. Ofta kan man också

  • få svårt att koncentrera sig
  • bli arg och irriterad
  • pendla snabbt mellan att vara glad, ledsen och arg
  • bli jättetrött och känna sig helt slut
  • sova sämre på nätterna
  • inte ha lust att göra saker
  • få ont i kroppen
  • börja äta mer eller mindre.

Det är vanligt att man blir arg. Man kan bli arg på till exempel den som dött för att man blev lämnad. Eller man kan bli arg på läkaren som inte kunde rädda kompisen som råkat ut för en olycka.

Det är också vanligt att man känner skuldkänslor. Till exempel kan man känna skuld för att man själv lever, när någon man känner har dött. Man kan även känna skuld för att man till exempel tänkt något dumt om någon som dött, sagt något dumt eller om man grälat och inte hunnit göra allt bra igen. Det här är vanliga känslor som många har.

Det är vanligt att man pratar med någon som dött, och att det känns som han eller hon fortfarande finns. Det kan ta lång tid innan man verkligen tar till sig vad som har hänt. 

Vad kan man göra för att komma över sorgen?

Sorg är en naturlig del av livet. Den måste få ta sin tid, och det är viktigt att man tillåter sig att sörja och vara ledsen.

Även om alla sörjer på olika sätt finns det saker man kan försöka tänka på. Ofta känns det bra att vara tillsammans med någon man litar på och som lyssnar om man vill prata. Det brukar vara tyngre att vara ensam och bära sina tankar inom sig. Och även om man inte vill prata kan det vara skönt att ha någon hos sig som stöd. Men man kan också behöva lugn och ro och ha möjlighet att tänka och känna efter i ensamhet.

Om man inte vill prata eller inte har någon man vill vara nära, så kan man försöka skriva ner sina tankar i stället. Man kan till exempel skriva till någon som dött och förklara sina tankar och känslor.

Om man känner sig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova kan det ibland vara lättare att slappna av om man till exempel tar promenader eller rör på sig på något annat sätt.

Det är okej att göra sånt som man tycker om och inte bara tänka på det sorgliga hela tiden. 

Att sörja kan ta lång tid

Att gå igenom en period av sorg kan ta lång tid, men det kan vara väldigt olika från person till person och beroende på hur man upplever det som hänt.

Om någon man står nära har dött kanske man fortfarande har behov av att prata mycket och få stöd lång tid efter händelsen. Samtidigt kanske andra i ens närhet då har kommit vidare eller börjar tycka att man borde ha börjat komma över händelsen.

En del av sorgen kan finnas kvar resten av livet. Livet förändras och blir oftast inte riktigt likadant igen. Men med tiden förändras sorgen. Undan för undan lär man sig att leva vidare, och minnena gör inte lika ont som tidigare. Ofta delar man in livet i före och efter. 

Ibland kan det kännas som om ingen förstår en

Ofta kan det kännas bra att vara med någon man litar på och som lyssnar om man vill prata. Men ibland kan kompisar och andra ha svårt att veta hur de ska göra, när man har råkat ut för något och sörjer. De kan komma med konstiga råd eller kanske försöker de undvika att prata om det man varit med om. Det kan kännas som om ingen förstår en riktigt. Om man orkar är det bra att tala om hur man känner. Man kan berätta om man vill ha råd eller inte, eller om man vill prata eller inte. 

Vart vänder man sig för att få hjälp?

Om man känner sig ledsen och nere, om familj och vänner inte riktigt räcker till, eller om det känns som om sorgen aldrig går över, kan man vända sig till en ungdomsmottagning, till elevhälsan eller till en vårdcentral. Om det behövs kan man där få hjälp att få kontakt med till exempel en kurator, psykolog eller läkare som är specialist på att hjälpa unga som har det jobbigt.

Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa någon av de telefonjourer som finns.

  Krisens och sorgens stadier

När man drabbas av en personlig kris, som till exempel sorg, kan man gå igenom fyra stadier eller faser. Ibland kan stadierna vara tydliga, men ofta övergår de i varandra utan klara gränser.

I början när något händer känner man ofta en känsla av bedövning eller overklighet. Då är man i det som kallas chockfasen. Den är särskilt stark och jobbig när det händer något snabbt och plötsligt. Chockfasen brukar vara någon till några dagar. Under denna fas kan man reagera på olika sätt. Man kan verka oberörd utåt, men ändå kan tankarna rusa runt och kännas snurriga och jobbiga. Man kan också reagera med att få panik och göra saker man annars inte skulle göra, till exempel skrika eller gråta offentligt, bli förvirrad och säga eller göra saker man sedan ångrar.

Den andra fasen kallas reaktionsfasen. Den fasen kan vara allt från någon vecka upp till några månader. Då börjar chocken och känslan av overklighet att gå över och man börjar kunna ta till sig det som hänt. I detta stadium är man ofta förtvivlad och helt upptagen av sorg och saknad. Man kan också bli arg och förbannad och tycka att det som hänt är någons fel. Man kan få svårt att sova, svårt att äta, eller tröstäta. Man känner förtvivlan och gråter kanske mycket.

Den tredje fasen kallas bearbetningsfasen. Den fasen varar oftast mellan ett halvår och ett år. Då tänker man på det som hänt och försöker lära sig leva med det. Förtvivlan börjar kännas lite mindre, man kan börja se lite ljusare på tillvaron, även om man fortfarande sörjer.

Slutligen kommer den så kallade nyorienteringsfasen, då man är beredd att ta tag i livet på nytt och försöker lära sig leva med de erfarenheter som man fått. Man kanske börjar längta efter att göra saker som är roliga och intressanta igen. Man minns vad som har hänt, men gradvis har sorgen minskat.

Ibland kan stadierna vara tydliga, men ofta övergår de i varandra utan klara gränser. Ibland kan man fastna i en fas och behöva hjälp för att komma vidare. Hur lång tid det tar att gå igenom en period av kris eller sorg är olika från person till person. Det kan handla om månader upp till flera år. Hur lång tid det tar beror på vad man har för erfarenheter och förutsättningar. Det beror också på vad som hänt och hur man upplever det man råkat ut för.

Att vara i kris

De flesta människor hamnar förr eller senare i någon slags personlig kris. Det kan vara händelser eller perioder i livet som skakar om en ordentligt och får en att känna att man tappar fotfästet i tillvaron.

Man kan komma i en psykologisk kris om man hamnar i en livssituation som man inte klarar av att hantera. En kris kan komma efter att man har förlorat något eller efter en uppskakande händelse. Den kan också komma som en naturlig del av att man till exempel blir alltmer vuxen och genomgår stora inre förändringar.

Det finns olika kriser

Utvecklingskriser handlar om att man förändras i sin identitet och personlighet genom olika perioder i livet. Tonårstiden kan vara en sån utvecklingskris. När man utvecklas från ungdom till vuxen förändras man ofta mycket som människa. Man kan känna sig både stor och liten på samma gång och känna sig vilsen i sin identitet - vem man är eller vad man vill i livet. Det handlar om att hitta sig själv och en plats i tillvaron. Ofta behöver man tid att anpassa sig och finna sig tillrätta i det nya, även om det handlar om positiva förändringar. Ungdomsåren innebär också en chans att utvecklas på ett bra sätt och förändra sånt som inte känts eller varit bra tidigare.

Andra kriser beror på att något händer som man inte kunnat förbereda sig på. Det kan till exempel vara att föräldrarna skiljer sig, att en kompis flyttar eller dör, att den man är ihop med gör slut, att man tvingas flytta eller byta skola, att man tvingas flytta till ett nytt hemland, att man blir sjuk eller skadar sig, eller något annat som innebär en stor förändring.

När en kris kommer plötsligt

När en kris kommer snabbt och plötsligt, som vid en brand eller en bilolycka, kan man reagera på olika sätt. Man kan känna panik, få en känsla av overklighet, bli likgiltig, eller inte kunna förstå vad som hänt. Man kan göra helt konstiga saker, eller bli väldigt planerande och koppla bort känslorna, när man försöker ta sig ifrån faran. Man kan också bli arg eller pendla mellan hopp och förtvivlan.

När den värsta faran är över kan man känna sig helt slut i kroppen medan hjärnan fortsätter att gå på högvarv. Först kan man känna lättnad, men sen kan alla möjliga känslor komma. Tårar och smärta kommer ofta först när man är i säkerhet. Efteråt kan man känna ett stort behov av att berätta vad som hände. Ibland kan händelsen spelas upp om och om igen som en film i huvudet.

Andra reaktioner på kris

Alla kriser kommer inte snabbt och plötsligt. Men oavsett hur krisen börjar kan man reagera på olika sätt utifrån vem man är, hur gammal man är och vad man har för erfarenheter, kunskap och personlighet. Vilket stöd man har omkring sig kan också spela in.

I början av en kris drabbas man ofta av en ”känslostorm”, där man upplever alla möjliga känslor. Man kastas mellan hopp och förtvivlan, mellan att förneka och att inse. Man kan glömma bort att äta eller tröstäta, få svårt att sova eller sova på konstiga tider. Man kan känna hjälplöshet, förvirring, ångest, oro eller otrygghet och oroa sig för framtiden.

När man är i kris kan man också bli jobbig mot andra eller dra sig undan, bli lättirriterad eller förändras i sitt sätt att vara på andra sätt. Det är vanligt att man blir ledsen och nedstämd. Efter de första dagarnas kaos behöver man ofta hjälp med att få tillbaka ordningen i vardagen. Ordning kan minska oro och ge en känsla av kontroll.

Om man vill och kan gråta ska man göra det. En del kan bara gråta när de är ensamma, andra bara i sällskap. Vissa reagerar med att bli tomma på känslor, andra har lärt sig att bita ihop. Möjligheten att bearbeta en kris kan öka om man försöker tillåta sig att uppleva sina egna känslor och inte stänga av dem. 

Man kan reagera mycket olika

Man kan reagera väldigt olika på kriser, och det kan ha många orsaker. Hur andra personer reagerar, och vilket stöd man får från personer runt omkring sig, kan betyda mycket för hur man själv upplever en kris. Om omgivningen tycker något är skamligt kanske man själv skäms eller får skuldkänslor och då kan det vara svårt att berätta vad man varit med om. Psykisk sjukdom, könssjukdomar, arbetslöshet eller om en förälder missbrukar är sånt som kan upplevas som skamligt.

Om man känner sig kränkt kan krisen ofta bli värre, som till exempel när man blivit misshandlad, våldtagen, rånad eller mobbad. Att känna sig skyldig till något, som exempelvis en trafikolycka, kan göra en kris svårare.

Hur allvarlig krisen är och hur man själv upplever den har betydelse för hur djup krisen blir. Till exempel kanske inte vuxna alltid förstår hur allvarligt det är när man berättar att den man är kär i har gjort slut.

Att vara beredd och veta vad som kommer att hända kan mildra en kris. Till exempel kan det ibland vara lättare om man i god tid får veta att en närstående är svårt sjuk och kommer att dö, än om hon eller han dör plötsligt och oväntat.

Att få delta i ceremonier kan underlätta bearbetningen av krisen. Det kan vara att få ta farväl av kompisen som flyttar till ett annat land eller att delta i en begravning. 

Vad kan man göra för att underlätta en kris?

Det är bra att prata om det som hänt. Då bearbetar man krisen en liten bit i taget och smälter det man varit med om. Att få stöd i en kris kan vara som att ha en ”stötdämpare” som hjälper en att komma vidare och att inte fastna i det svåra.

Om man orkar är det bra att fortsätta med det man brukar göra, som att plugga eller arbeta. Om man inte orkar, är det ändå bra att komma upp ur sängen i någorlunda tid. Att ta en promenad eller komma ut lite på annat sätt kan vara bra.

Man kan försöka ta hjälp av kompisar, familj och släktingar för att få någon att prata med eller få praktisk hjälp av. Det är viktigt att höra av sig till sina kompisar och släktingar och våga säga att man behöver hjälp. Det är inte självklart att andra förstår om man inte säger till.

När krisen börjar gå över

I en kris tvingas man ofta fundera kring sitt liv och sin framtid. Det blev kanske inte som man trodde att det skulle bli. Så småningom brukar man ändå kunna acceptera det som hänt. Tecken på att krisen håller på att gå över är att man börjar känna sig trygg igen, att den inre smärtan minskar och att man börjar tycka saker är roliga igen. Man börjar må bättre och känna sig i balans och kan umgås med andra som förut. Man börjar tänka på framtiden igen.

När man befinner sig i en kris kan det kännas tungt och hopplöst. Men en kris kan också leda till utveckling. Det är när ens djupaste känslor väcks som man har möjlighet att lära sig något om sig själv.

Vart kan man vända sig om man vill ha hjälp?

Om man behöver prata med någon vid sidan av familj och vänner kan man vända sig till en ungdomsmottagning, till skolhälsovården eller till en vårdcentral. Om det behövs kan man där få hjälp att få kontakt med till exempel en psykolog eller läkare som är specialist på att hjälpa unga i kris. Att tala med någon kan ofta ge både tröst, nya insikter och hopp om framtiden.

Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa någon av de telefonjourer som finns.

 

Text från Umo din nya ungdomsmottagning.

Nedstämdhet och depression.

Nedstämdhet eller depression?

Många människor blir nedstämda någon gång i livet. Om nedstämdheten djupnar och går över i en depression behöver du hjälp från sjukvården.

Illustration: Nausikaa

Depression är en psykisk sjukdom, men gränsen mellan vanlig nedstämdhet och sjuklig depression är delvis flytande.

Naturligt nedstämd

Att hamna i en svacka, att känna sig låg eller helt nere, är en naturlig del av livet. Vissa dagar vaknar du på ett strålande humör och andra dagar vill du bara dra något gammalt över dig och sova bort hela dagen. Orsakerna varierar och är individuella. Du kanske har bråkat med en vän, är trött eller har det besvärligt på jobbet. Nedstämdheten kan också bero på att du befinner dig i en fas i livet då du lättare blir deppig. En del blir deppiga under det mörka vinterhalvåret, andra under våren.

Att bli nedstämd är särskilt vanligt i livets olika övergångsperioder, exempelvis när du blir tonåring, flyttar hemifrån, kommer i klimakteriet eller går i pension. Under dessa perioder är det bra om du tar dig tid att stanna upp och funderar över vad du behöver göra för att må bra igen. Andra svåra situationer i livet som kan göra dig nedstämd kan vara en uppsägning, svår sjukdom, ekonomisk kris eller en nära anhörigs död.

Alla reagerar olika på livskriser. En del kan komma över kriser snabbare än andra. Det beror på tidigare erfarenheter av krissituationer, personlighet, arv, typ av förlust och stödet från vänner och anhöriga.

En period av naturlig nedstämdhet eller sorg kan ibland övergå i en depression.

Depression

En viktig skillnad mellan nedstämdhet och depression är att nedstämdheten håller i sig under minst en tvåveckorsperiod om det är frågan om en depression.

En depression kan ge många olika symtom. Att vara nedstämd och ledsen eller att inte känna glädje eller intresse för någonting är de viktigaste. Många drabbas av ångest. Ångesten är ofta värre på mornar och förmiddagar men inte alltid.

Du kan bli orkeslös, likgiltig och få dålig självkänsla. Du kan tappa matlusten eller börja tröstäta. Många som är deprimerade sover sämre. Du kanske sover oroligt och vaknar tidigt, eller tvärtom, du sover tungt och länge men känner dig ändå inte utsövd.

Det är vanligt att man vid en depression känner sig värdelös och ansvarig för svåra misstag, till exempel i sitt arbete. Många deprimerade tänker på döden på olika sätt, exempelvis på personer som avlidit. Det är vanligt att tankeförmågan blir sämre och att det är svårare att ta beslut.

Depression kan även ge kroppsliga symtom som förstoppning eller menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan självmordstankar eller planer på att begå självmord finnas.

Som anhörig eller vän kan du se att en person är deprimerad genom att personen förutom att se ledsen ut även får mindre livlig mimik, en annorlunda mer slocknad blick och långsammare rörelser. Du kan också märka att personen har svårt att ta till sig det du säger och fortsätter att upprepa sin negativa uppfattning om sig själv och sin framtid.

Om du misstänker att du är på väg in i en depression bör du söka hjälp i första hand hos din husläkare.

Våga be om hjälp

Kom ihåg att det varken är genant eller skamligt att söka hjälp för depression. Sådana känslor kan ändå uppstå ibland. Anledningen kan vara att vi tidigt i livet får lära oss att vara starka, klara oss själva och reda ut våra egna problem. Sök hjälp tidigt för att undvika att hamna i en djup och långvarig depression.

Egenvård

För att lättare komma ur nedstämdheten är det viktigt att du tar hand om både kropp och själ. Regelbundna vanor är bra att sträva efter för att få balans i vardagen och på så vis kanske du även kan förebygga en depression.

  • Motion är bra för kroppens alla funktioner. Gör det enkelt för dig, ta en promenad, cykla, gå och gympa eller gräv i trädgården. Att röra på sig är ett bra sätt att avleda deppiga tankar.
  • Mat som är näringsriktig och regelbundna mattider är förutsättningar för att vi alla ska må bra.
  • Ljus är bra för sinnet. Ta därför gärna en promenad mitt på dagen. Tänk på att ha bra belysning både hemma och på jobbet.
  • Sömn är viktigt för återhämtning. Varva ner, läs en bok eller lyssna på lugn musik innan du ska sova.
  • Stress kan förvärra nedstämdheten. Tillåt dig att ta det lite lugnare och unna dig att vara ledig ett tag.
  • Var snäll mot dig själv. Säg nej till nya uppgifter när du inte mår bra.
  • Vårda själen. Genom att tala om hur du mår och sätta ord på vad du känner kan du lättare bearbeta dina tankar. Prata med anhöriga, vänner eller om du hellre föredrar samtal med någon du inte känner. Ring Nationella hjälplinjen eller Jourhavande medmänniska. Skriv dagbok. Håll inte tillbaka gråten. Gråt har en läkande effekt precis som skrattet.
  • Kunskap om depression och nedstämdhet hittar du både i böcker och på internet.

Kom ihåg att även svåra perioder i livet kan föra med sig något gott och ge nya perspektiv.

Din egen checklista

Gör en lista över dina och anhörigas erfarenheter av vad som hjälper dig när du känner dig nedstämd:

  • Isolera dig inte utan ta kontakt med någon som du vet förstår.
  • Var snäll mot dig själv.
  • Planera din tid och ta en bit i taget.
  • Gläd dig åt det du uträttar.
  • Kom ihåg att dina tankar inte är lika klara som vanligt.

Sök vård

Om du behöver hjälp med din nedstämdhet eller depression ska du vända dig till din vårdcentral i första hand. Där kan du få hjälp med diagnos, behandling och stöd.

Om dina besvär blir akuta och du har självmordstankar ska du omedelbart söka vård. Kontakta din psykiatriska öppenvårdsmottagning eller det mobila psykiatriska teamet. Du kan läsa mer om att söka hjälp och olika alternativ i menyn till vänster.

Adresser och telefonnummer till vårdmottagningar hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.


Hämtat från .

http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Nedstamdhet-depression/